Blå havet viskar andas

Ibland är det skönt att tänka på dagen som om den hände för flera år sedan. Idag är en sådan dag. Den är redan nostalgiserad av ingen som helst orsak. Tomas tog sig ett isdopp och slog alla tidigare rekord, sne fick vi bullar och sprang hem. Handboll resten. Det går tungt, det är inte kul och jag tar allt på tok för personligt. Alltid kul att träffa göteborgaren i alla fall.

Usch usch. Jag vill tröstäta och åka härifrån. Den här dagen har aldrig hänt och ingenting hände. Just det.

Exakt nu börjar fotbollen på tv. Om jag skulle sänka musiken skulle jag kanske höra de nordirländska fansen skrika... Eller kanske Johan Mjällby. Jag har bara ingen lust. Det känns så beigt. Jag har inte gråtit mig till sömns utan Zlatan i blågult och det är kval. Var i ligger det bra? Ingen sportdag, nej.

Givetvis såg jag Bajen Handboll slå Lindesberg och ta sig vidare till semin. Jag satt och önskade att jag varit bra. Jag skulle lika gärna kunna spela Glory Days med Springsteen men jag lyssnar på Winnerbäck. Pretty close? Jag är i någon lokal ofas och då kan man lyssna på Lars W och tänka på att allting var bättre förr. Det var även han, men det tordes inte min syster säga honom. Därför lyssnar jag på gamla skivor och anar de storheter jag fann i mannen förr i tiden.

Tv-n visar fotboll och jag kan få virus står det. Jag är paralyserad.

Dagens låt så. Bara för att det är vår och att alla överreklamerar den värre än någon fredagsfylla och för att jag inte kan låta bli att gilla det. Det må vara krystat men våren är allt bra. Man sitter på altaner i hamockar och äter popcorn och dricker saft. Man cyklar och köper saker på Konsum där Tommy i kassan är så där ocoolt cool som bara han kan vara. Jag tror han tror att han äger världen, i alla fall en del av den. Jag låter honom tro det. Jag gillar Konsum.

Då ska man bara lyssna p Bowie och Rebel, rebel och lyckan går inte att gnugga bort. Hur krystad ni än anser den. Som Doctor Alban och Tomas Brolin m. fl sjöng så djupsinnigt; "Alla vi, längtar efter sommaren". Kan det ha varit den bästa temp någon tagit på det svenska folket?

Folk springer i t-shirt och shorts för att det är vår. De tycker att tre plusgrader är det varmaste de kännt. Om några månader klagar de på stranden att det bara är 10 grader varmare. Anpassningens följder är allt bra roligt.

Det känns gott. SSU har äntligen gjort någonting bra. Som förgrundsgestalt för någonting genomuselt, ungdomspartier, är de inte mina favoriter. Nu har de gjort någonting annat än att värva medlemmar som inte finns och sprida könssjukdomar.

De har räddat sommarjobben åt Piteås 18-åringar! Och är inte sena att ta på sig äran. Det här lever ni länge på. Grattis ungsossar, er plats i himlen är reserverad.

Dagens textrad således. Vet inte varför men håll till godo. Varmast idag.

Maria, Maria
den dag du slutat undra
Då är du många mil och år från här

John Holm, Maria, många mil och år härifrån. Fint. Det är inte indie och skulle jag säga att jag jobbar på det skulle jag ljuga. En fin sång som välkomnade våren. Den kom idag, jag åt glass, och då gillar jag inte indie.

Fan. Folk är bra på att använda sångtexter och titlar i bloggar av diverse slag. Det vill jag också kunna. Ha en sådan där fin liten baktanke illustrerad med någon lagomt farlig indielåt. Fan. Kanske skulle jag uppta dagens låt igen. Lördagens låt var Dirty Pretty Thing med Doctors and Dealers. Det vet jag. Så här i efterhand eftersom jag blev glad och trummade i luften.

Adaption var bästa filmen på länge. Aldrig har herr Cage varit så sunkig x 2 och aldrig tror jag jag sett en film om en man som skriver en film om blommor som blir en film om författaren själv. Många vändningar, hag borde se mer på film.

Jag vill också säga Fuck Fish.

Kanske borde någon berätta om gårdagen? För alla inblandade. Jag vet inte vad de skulle säga. Jag var mest sugen på att vara någon annanstans.
Vi tvättade bilen och anslöt oss till the shiny people bestående av folk med rena bilar fast de borde vara smutsigare. Folk måste ha det bra, eller så fejkar de bara välstånd genom fina bilar. Inte många rishögar dessa dager. Vi träffar Filip och tycker det är ett lustigt namn. Vem döper barn till sådant? Han går i t-shirt på stan och vi tycker bara att hans namn är oerhört kul. Senare på kvällen ska Filip få åka polisbil hem och det var min historia om Filip. Kommer vi ses igen? Cliff hanger cliff hanger...

Sen äter vi lax och det är gott. I en lägenhet är vi sen. Folk som ska vara i Polen är där men det duger för stunden. Sen ska Piteå göras nattetid och jag längtar bort. Inte klichéartat nödvändigtvis där jag redan varit, utan bara bort. Roadtrips resor, jag funderar på att bara fara. går omkring mellan uteställena och gästerna. Träffar bara en människa jag vill träffa och hon far hem.

Jag älskar verkligen det här stället men jag börar undra om jag har älskat sönder det? Kanske räddar sommaren eller någon annan kärleken...

Jag gillar himlen som den såg ut för 20 minuter sen. Den får mig att tänka på piggelin och exotiska drinkar. Men nu är den borta kanske ses vi igen imorgon?

Fredrik och Filip flyttar till USA. Det går inte för sig! Uppväxthjältarna ger sig av. Givetvis förstår jag deras vurm men vad ska jag ta mig åt? Det är två kändisar som jag skulle kunna hänga med. Fast jag kan inte se att de går hem till olika sängar. Det skulle spräcka illusionen. Fru och barn. Sådana som ni får inte sådant.

Fuck me in the mouth.

De gav oss mycket men nu lämnar de oss. Det här börjar likna en dödsannons men de gav oss ett sätt att tänka och tala. De gav oss underhållning på vårt sätt. Tack för det.

Ser ni hur fången jag är i Aftonbladets klor? Köper det direkt. Inte har jag ringt FoF. Kanske borde jag göra det. Kanske vill de hänga med mig då. Kanske kan Frank Andersson hänga med. Det skulle bli en helkväll. Undrar om det är en slump att de heter lika? Jag kan fortfarande inte skilja på dem. Vem är vem. Fast å andra sidan skiljer jag heller inte på Leonardo Di Caprio och Matt Damon, så vem är jag att tala. De är nog mer USA än Sverige. Om de bara ville umgås...

Jag är nog en typisk svensk. Lagom lagom lagom.

Jag läste just en bloggägare som fått sina 15 minuter i rampljuset. Jag är avundsjuk. Givetvis är jag avundsjuk men även road. Tacka Fredrik Virtanen. Jag har aldrig fattat hans grej men ändå läser jag hans blogg. Hatälskar jag mannen? Vad har han gjort för att nå hit, räckte det med att en dag vara popvänster och sedan jobba på Aftonbladet? Jag gillar inte Aftonbladet heller, ändå läser jag den (i närform). Egentligen är nog jag och Virtanen ganska lika. Mossig självömkan och stilla ironier. Kanske vill jag läsa Aftonbladet för att jag egentligen är smygkär i någon känd blondin. Jag har alienerat mig från allt. Allt jag kan är ostkupan.

Det kan inte ni därför får jag inga 15 minuter. Jag för en tynande bloggtillvaro på grund av att jag inte ser på skvaller-tv och inte läser om det i bladet dagen efter. Bara i smyg. Det ska bli ändring.

Jag ska nu vräka över er med intressant bloggande. Jag ska bli Fredrik Virtanen och jag ska läsa och arbeta för Aftonbladet allsmäktig. Trogen för alltid.

Munksunds bästa trio tar en utedag. Givetvis är det Tomas idé och givetvis är det han som försöker dra ut på dagen längst. Jag hittar mig ett par för stora täckbyxor och tar bajenhalsduken och sen ska det ut på isen. Förutom att efter Tomas åkt madrass efter dragkroken på Mattias bil så kör vi fast. Fetfast. Antal bilar jag puttat ut ur diken kan nu räknas till ter de senaste veckorna. Det finns nog ingenting mer pinsamt än att då halka i snön och stå på knä. Fast lite manligt känns det, om man har flanellskjorta eller en sån där gubbmössa. Vi kommer lös med hjälp av annan bil och spännband med blåknutar.

Sen tar vi en omväg för att vi kan våra isar och vill inte plumsa mer. Sedan norrländskifieras våra dialekter och vi äter korv. Mattias skriver Jesus kuk på en stock och vi pratar om sommaren. Folk längtar till sommaren, jag orkar inte ens räkna upp alla goda fördelar med den. Ni vet ju, om ni inte är någon slags vinterälskare. Efter ett tag blir alla utom Tomas less och vi går hem. Den korta vägen! Living om the edge och det känns så underbart när man stirrat döden (?) i vitögat.

Kvällen är dömd att misslyckas med en körlektion halv åtta morgon. Vi tar nya tag, vänner.

Det är vardagsvulgärare än på länge. Undrar om det någonsin varit så här? Jag frossar i yoghurt med müsli och ser på mer eller midre värdelösa påhitt på tv. Jag skriver små saker på papperslappar som ligger här och skräpar. Det leder ingenvart.

Igår var jag på arbetsförmedlingen och fick se på förändringar som ingen riktigt har koll på. "Om man har en spann med skit blir det inte bättre för att man vänder upp och ner på den". Sen åt jag lunch på gamla skola och insåg vilken lyx det är. Sen samtalade jag med gamla lärare i en halvtimme eller så och mådde rätt gott. Fisk i vana vatten.

Sen är det någonting med kärleken med. Det är vår och då ska ju saker hända. Tomas har en barbiedocka på napp och är allt bra mystisk och folk överlag verkar gilla hela förälskelsen. Jag tror jag har gjort Piteå på det planet. Bränt mina broar, liksom. Det är nu man vet att det är illa, när man börjar älta och ångra de man sagt nej till (och Gud vet att de är lätträknade på samma sätt som jag inte är lättfotad). De man förnekade kärlek för att de hade fel skor, talade om fel saker, var född fel tid and so on. Jag spionerar på folk genom fönster och bloggar. Man skulle bo i stan för där går fler människor förbi ditt fönster än på denna smutsiga gata. Idag 12 sedda.

Någon som har bättre tider i sikt? Jag behöver er.

Ikea, Ikea för hela dagen. Ni lät mig in och aldrig att jag mer gör den grejen med min syster. Jag har inga pengar så jag köper ingenting jag vill inte ha ett Ikea-hem, nej. En pizzaslice, en wookpanna och ett wookpanneredskap. Den totala inhandlingslistan är enorm, vem lurar jag? En god pizzaslice var det om än vegetariskt och det var kul när Carro uppretade arg tornedalskvinna i kassan. Nu är jag hemma och jag ville inte åka pulka, äta middag, se på tv. Jag vill nästan ingenting. Det tar ner mig.

Har även börjat skriva som om livet vore en dikt att brodera. Var kom det ifrån, Thailand? Om ni bara visste hur det ser ut. Klarar inte normal meningsbyggnad vill bara spela spel på min nya dator, klarar inte av alla konstiga program orkar inte be om hjälp så jag lägger patiens. Försöker förstå grejen med Band of Horses men tror inte det är min grej. Blaj. Vad är min grej? Jag vill ha en grej.

Knepigt enkelt allting.

Här vaknar man en morgon och allt är förändrat. Egentligen ingenting kanske men Linkan Hårding är död. En legend bland oss uppväxta i denna söderförort. Det enda minne jag har av honom är när han inte kan hålla igen trycket på Konsum. Det var längesen. Jag gillar inte när folk dör, även de jag inte känner. En sann Munksundare stod det i dödsannonsen. Det kommer det nog inte stå i min. De sista riktiga munksundarna dör. Eldsjälarna, det riktiga Sverige.

Ny design på blogg.se. Den största stormen i ett vattenglas på bra länge. Idag ska jag besöka staden igen för tredje gången på lika många dagar. Jag hänger i alla fall inte på Roasters. Jag ska köpa en grekisk kokbok på bokrea och lite mat. Igår testade vi kaféutbudet i denna stad och det finns antydningar till hur det ska vara. Bra fika här, skön stämning där... Läs i PT nästa fredag vet jag.

Ikväll är det damderby och jag hoppas innerligt att Strömnäs vinner.

Jag måste hylla den bästa uppfinningen jag kommer på. En bra uppfinning är mor för vad många tror inget som kommer rädda mänskligheten från sina laster (HIV-medicin, smarta politiker osv.). Det ar nödvändigheter. En bra uppfinning är i stället något konstigt, udda som i stort sett fyller en så minimal funktion för de flesta människor att det är fascinerande att någon bemödade sig med att uppfinna den. Mitt val faller på testrutan i TV. Hae jag kommit fram till. Som ett konserverat LSD-rus eller frysta galenskaper är den bara där. Man får statlig radio och klockslag in på sekunderna. Och mönsterna och färgkombinationerna sen! Säkert lade någon ner mycket tid på allt detta. ska googla på vem, återkommer.

Tänkte faktiskt köpa en t-shirt med testrutan i fjärran land, men det blev inte. fick då reda på att det var en internationell företeelse. Inte svensk som jag alltid trott. Undrar om testrutan har dörr nu med all denna nya digitala värld som infunnit sig. mitt rekord att ha tittat in i detta mirakel är i alla fall någonstans närmare två timmar. Någon som slår det?

Har sett på 8 Scrubsavsnitt idag. Jag är den absurda blandningen mellan J.D och Dr. Cox. Jag kan inte välja...