Spirande

Och kanske kommer inte tiden tycka om vad vi gör med den. Hela tiden.
Regnet faller, för att snön inte gör det. Fyller ett tomrum intalar jag mig. Det är inte svårt. Som det fallet så fyller det luften med sig självt och låter oss människor strunta i det.
Vi behöver inte känna ett dugg inför det. Regnet. Vi behöver inte bilda små sfärer runt oss själva för att det inte ska vara tomt. Det gör oss på sätt och vis gott. Det sägs att de sorgsnaste varelserna ser man i ett grått regn som inte är sommar, för på sommaren är regn alltid glada danser. Jag tror dem inte. Bara glada människor bakom regnmålade fönster och traskandes i regnmodden.
Bilarna susar på ett säreget regnaktigt vis och fyller sin plats i kulissen. Folk tuggar tuggummi.
Tiden suckar säkert åt regnet som Jante, och tycker att det hindrar händelser, processer. Utvecklar inte någon. De har så fel, tiden och Jante.
Vi struntar i dem nu, och ler och förverkligar varandra genom tanke och verklighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback