Vänner och bekanta, totalt okända i säng
Du ser ut som en stark människa, säger hon och tar sig en klunk av min öl. Ja, du ser ut att veta exakt vem du är. En klunk till. Det gör ingenting, mina händer måste hitta värmen i fickan en stund. Hur man hittar vem man är? Det vet jag inte. Fast det tog henne trettio sekunder att tycka att jag är stark. Som person.
En av de där konstiga kvällarna. Kanske den konstigaste, utan att det alls var menat så. Jag vet inte om jag vill vältra. Gå igenom. Är nog för stark för det. Kan jag slingra mig.
Fast när jag träffar henne igen på dansgolvet tänker jag att hon har nog rätt. Jag vet vem jag är. Har lärt mig att lära mig det. Oftast både på gott och ont. Vi hälsar och hon minns mitt namn. Egentligen handlar det inte om henne, jag vet absolut inte vem hon är. Så jag går hem i kylan bland alla konstigheter, relativt rak i ryggen. För vi kommer alltid vara vänner. Bland annat. Vänner med vibbar av annat, tänker jag så starkt jag orkar ta spjärn.
Konstigt.
En av de där konstiga kvällarna. Kanske den konstigaste, utan att det alls var menat så. Jag vet inte om jag vill vältra. Gå igenom. Är nog för stark för det. Kan jag slingra mig.
Fast när jag träffar henne igen på dansgolvet tänker jag att hon har nog rätt. Jag vet vem jag är. Har lärt mig att lära mig det. Oftast både på gott och ont. Vi hälsar och hon minns mitt namn. Egentligen handlar det inte om henne, jag vet absolut inte vem hon är. Så jag går hem i kylan bland alla konstigheter, relativt rak i ryggen. För vi kommer alltid vara vänner. Bland annat. Vänner med vibbar av annat, tänker jag så starkt jag orkar ta spjärn.
Konstigt.
Kommentarer
Trackback