Stick en värld i brand

Han stöter till mig en aning när han tränger sig förbi på vägen ut. Menar ingenting illa med det. Han måste bara komma först. För livet är en tävling. Allt går att mäta.
Någon har tutat i honom att allting är en tävling och han ska vinna. För en tävling utan en vinnare äcklar honom. Så fan heller att han inte ska komma först till dörren. Om än ingenting annat än en blåsig gata väntar utanför.
Han vinner den här med. För ingen tävlar med honom.
Ibland önskar han nästan att han blev slagen av någon. Funderar på att lägga sig. Bara för att kunna komma tillbaka med stil och känna segerns rus. Igen.
Lite smått har han börjat undra var belöningen väntar. För alla knuffar, snabba steg. För allt tävlande. Var de står med medaljer och ära skulle han kunna skriva många brev om.
För livet är en tävling och stannar han så är livet över. Då tonar mållinjen bort längre och längre bort. Så han tävlar. För att bli bäst. För att fortsätta vara den bäste.
Om än han bara mäter sig med sig själv. Han är ofta bättre än sin gårdag. Aldrig så ensam som sin morgondag. För livet är en tävling.
Någon gång då och då önskar vi att vi var honom, då han tränger sig förbi vinnandes. Att vi kunde se utmaningen i att bara leva. Att tro på dem när de säger att ekorrhjulet leder någon annanstans än runt.
Han vinner och frågan är om det är han eller mig det är mest synd om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback