Blå havet viskar andas

Så föll den första snön över människorna som en lättnadens suck. Som kände någon att nu var det dags. Någonting nytt var tvunget att ske. Att falla. Så då faller snön. För att markera ett slut på hösten med sina uppgångar. Nedgångar. Snön faller och vi med den, sjunger Ulf. Lundell. Om jag inte minns alldeles galet. Det stämmer inte den här gången. Inte än. För den täcker bara och som vi vill markera avslut. Årstider och dagar. Hoppas vi ska påverka allt det vi vill lämna. Fast snön faller över oss och jag är snabb att slå igång M Ward och ryser in vintern.

Om än den inte är här för att stanna så är det det första snöfallet. Det kan ingen ta ifrån det. På så sätt är det ganska fint att promenera hem i. Än så länge.