Pizza i mörker, mat är inte allt

En här, några där. En annan ända där borta. Sitter jag och pekar ut på jordgloben. Mina fingrar glider över världshav och bergsmassiv. Mina vänner är inte här. De flesta av dem. Det är inte så trevligt med ledighet som man skulle kunna tro, när välden är på det humöret. Fast det är fint att säga, att man är ledig.

Då tackar jag bekanta för trevliga pratstunder och ihopstötningar. Tackar min lyckliga stjärna att jag inte ligger i fejd med mig själv. Fejd, vem använder ens ett sådant ord på den här sidan om 1800-talet? Jo, jag och ett dussin begåvade historieberättare. Det här är fejden om den lediga helgen.

Jag är din för en stund om du vill, vem som helst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback