Blå havet viskar andas

Sa kom aksjukan igen. I en vanstersvang kanner jag hur magen gar i baklas och jag far ur mig att minibussen ska stanna. Det ar overkligt. Jag flyger ut ur bilen och kastar upp pa en av de vackraste platserna jag sett. Jag spyr ut mitt illamaende over de dimkladda bergen. Hert innesluten i mig sjalv tommer jag mig medan Tomas och tyskarna fotograferar naturen. Andas tungt och far ett tack for att jag valde en sa fin plats. Smorjer in min nasa med vasd som inte kan vara annat an flytande tigerbalsam. Det ska hjalpa. Far sitta fram med en tysk som jag vagar sla vad om sysslar med nagonting rorande far. Han sager att han kanner igen kanslan.

Vang Vieng gor ingen glad. Jag kanenr att benen inte riktigt bar mig och vill bara sova. Ingen forsranningsfard nagonstans och jag angrar att jag inte tog den i Luang Prabang. Bara for att det skulle vara ett aventyrseldorado har. Pyttsan!

Tomas tar en paddeltur. Traffar en sloven som han sager heter Boris men det gor han inte. Det ar bara det forsta osteuropeiska namn man kommer pa. Han talade visst om att det inte finns nagar lagar i Kambodja och att man far skjuta hons med diverse vapen och sa hatade han turister. Jag kande mig smadalig och at en minimal frukost och kollade pa Vanner. Inte alls vad jag bohovde nu, jag ar i Laos! Halla, var ar lugnet grabbar? Vandrade runt i en timma bara for att inse att vyn over bergen var det enda den har stan kunde ge img och att jag bara fick ont i huvudet att ga omkring. Jag agnade rsten av dagen at att lasa och skriva i vart lilla rum. Och hata den har platsen. Vang Vieng ar bara en bluff!

Tomas kommer hem och borjar ma konstigt. Vi gar och ater men Tomas far snabbt avbryta sin tomatsoppa och lamna mig. Han spyr i ett gathorn och blir utskrattad, far i alla fall en servett av nagon vanlig sjal. Nar jag matt atervander ar han i ett bedrovligt skick. Han skakar och sager att han ska sova. Det ar svart att sova nar man har slappat hela dagen och klockan ar nio. Men vad har jag for alternativ (Vanner?). Vi vaknar upp och aker till huvudstaden som ar ganska ynklig for att vara huvudstad, men sa ar ocksa det har Laos. Vi gar 500 meter och hittar vart hotell och har i pricip gatt runt storre delen av staden. Verkar helt ok, men man skulle nog ha stannat i Luang Prabang fran forsta borjan, tror jag. Fortfarande lite hangiga men vi inser att vi inte kan agna oss att sadant strunt. Marknad, triumfbage och revolutionsmuseum ar pa tapeteten. Vientienne heter staden forresten.

Sen ska vi till Vietnam och jag langtar. Resan dit skrammer. Min vana att numera bli aksjuk skrammer. 24 timmar i buss utan toalett skrammer. Jag funderarar starkt pa flyget, en timme och framme i Hanoi, ett stalle jag tror jag kommer alska. Vad tror ni dar hemma, ar det vart 115 dollar? Jag och ekonomin far ta oss en funderare. Tomas och hans ekonomi ar overens. De sager nej till flyg.

Jaja, jag har ju nagra dagar att fundera. Gardagen var den samsta jag haft i sydostasien men det gar uppat. Vientienne lavar gott.

Keep on keeping on.