Vi ses ibland och det kan få betyda någonting, 2007
Det är en enda stor lektion i ledighet. Jag läser hur folk sammfattar det gångna året, så här alldeles innan det tar slut. Det är inte mycket nytt. Vet egentligen inte om jag har så mycket att tillägga. Tycker att 2007 var ett mellanår. Då jag till stora delar gjorde ingenting. Hade en del underbara dagar men som mest var jag nog ganska missnöjd med min situation.
Alla andra verkade ha kommit så långt, kärleken gick inte alls.
Vad jag måste ha lärt mig någonstans på vägen, förutom en del om digital-tv och att köra bil, är att bara umgås med mig själv. Jag är ganska fantastisk på det. Nu på slutet, som idag. Ser det lite som ett examensprov. Jag sover länge, läser några kapitel i flera böcker. Äter frukost mest för att jag vet att man måste. Tittar på skidtävling på tv, skriver två sidor text jag är relativt nöjd med. De fortsätter nattens drömmar.
Det är rätt löjligt att se ett år som någonting man kan påverka varken till det bättre eller sämre. Det är bara ett stycke utmätt tid men det verkar få människor att reflektera över fel och rätt på ett gynnsamt sätt. Jag har svårt att minnas toppar och dalar, det blir lätt en tät massa som i slutet är OK. Varken mer eller mindre för det går inte att urskilja.
Jag minns att det var trevligt på en del tillställningar, vissa fikaseanser var övernaturliga för kreativiteten och viss ögonblick som är svåra att lyfta fram har varit fantastiska. Tack ska ni väl ha som var delaktiga.
Det var över lag OK.
2008 ska vi väl egentligen inte tala så mycket om. Det kommer bli bra, förhoppningsvis kan det vara så för det mesta. Fast jag lovar ingenting, för det är bara ett stycke utmätt tid vi slaviskt följer. Jag kan lova fantastiska dagar. Stunder vi inte vill ska gå över. När de kommer är fortfarande att upptäckas.
Det tycker jag låter mer än OK.
Alla andra verkade ha kommit så långt, kärleken gick inte alls.
Vad jag måste ha lärt mig någonstans på vägen, förutom en del om digital-tv och att köra bil, är att bara umgås med mig själv. Jag är ganska fantastisk på det. Nu på slutet, som idag. Ser det lite som ett examensprov. Jag sover länge, läser några kapitel i flera böcker. Äter frukost mest för att jag vet att man måste. Tittar på skidtävling på tv, skriver två sidor text jag är relativt nöjd med. De fortsätter nattens drömmar.
Det är rätt löjligt att se ett år som någonting man kan påverka varken till det bättre eller sämre. Det är bara ett stycke utmätt tid men det verkar få människor att reflektera över fel och rätt på ett gynnsamt sätt. Jag har svårt att minnas toppar och dalar, det blir lätt en tät massa som i slutet är OK. Varken mer eller mindre för det går inte att urskilja.
Jag minns att det var trevligt på en del tillställningar, vissa fikaseanser var övernaturliga för kreativiteten och viss ögonblick som är svåra att lyfta fram har varit fantastiska. Tack ska ni väl ha som var delaktiga.
Det var över lag OK.
2008 ska vi väl egentligen inte tala så mycket om. Det kommer bli bra, förhoppningsvis kan det vara så för det mesta. Fast jag lovar ingenting, för det är bara ett stycke utmätt tid vi slaviskt följer. Jag kan lova fantastiska dagar. Stunder vi inte vill ska gå över. När de kommer är fortfarande att upptäckas.
Det tycker jag låter mer än OK.
Kommentarer
Trackback