Blå havet viskar andas

Idag är jag lite besviken. På kommunen (som om vi inte vore det varje dag, skämtar någon i mitt huvud). Världens vackraste slott, där kungen bodde i min barndom är till försäljning. Pite stadshotell ska helt och hållet säljas ut för stora summor miljoner. För mig står Havsbadet som det ondskefulla stora företaget. Alla kastar skit på H&M och McDonalds. För mig är havsbadet samma sak, och det är dem som ska köpa det vackra hotellet. För Junkfood evenings och dansbandsaftnar. Är du inte medelålders är du givetvis inte välkommen. Inte i Hildingland. Där vet man vem som sitter på stålarna... Och att traditioner inte betyder någonting. Allt är bara ett skuggspel för medierna, det skriver herr VD upp på. Off the record så att säga, när han inte behöver slicka. Jag lovar.

Så säljer man ut en stads kulturarv. Till den stora stygga vargen med pengapungen. Jag hoppas det finns själar kvar i kommunfullmäktige som fortfarande har lite stake kvar och sätter emot. Fast enigheten är eniga om att vara enig, som vanligt. Minner mig en passande strof ur en sång:

"Hellre gör man fel tillsammans, än ensam handla rätt.
Så hand i hand i en ändlös dans, ja, som en kedja utan slut,
vågar ingen släppa sitt förskräckta grepp, trots att vi dansar mot ett stup."