En lina och en sombrero

Måste man visa pattarna för att få något gjort i den här stan? Jag vet inte. Gårdagskvällen tyder på det.

Några fler sanningar har jag inte att komma med. Egentligen. Inte vidare många funderingar heller. Förutom det där med män som permanentar sig. Det är en annan fråga.

Ett ansikte bara en mor kan älska. Igår var vi många. Det var kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback